Uppsala konsert och kongress, vanligtvis förkortat UKK, är en av stadens mest iögonfallande moderna byggnader. Huset ligger vid Vaksala torg i centrala Uppsala och fungerar både som konserthus och kongressanläggning. Med sina åtta våningar och en höjd på 37 meter syns byggnaden tydligt i stadsbilden. Den är därför mer än en plats för musik och möten: UKK har blivit ett nytt landmärke på den östra sidan av Fyrisån.
Byggnaden började uppföras 2005 och invigdes 2007. Den ritades av det danska arkitektkontoret Henning Larsen Architects, med Johnny Svendborg som ansvarig arkitekt. Arkitekturen är modern och medvetet särpräglad. Fasaden består av metallklädda, vinklade plattor som får huset att likna en kristall eller en byggnad som har huggits fram ur ett enda glänsande stycke. Det vinnande tävlingsförslaget bar också namnet ”Kristallen”, vilket tydligt knyter samman idé, form och material.
En tydlig plats vid Vaksala torg
För den som besöker UKK är läget en viktig del av upplevelsen. Vaksala torg ligger centralt, i närheten av den del av Uppsala som historiskt har präglats av handel och arbete. Konserthuset placerades på åns östra sida, medan flera av stadens äldre och mer traditionella märkesbyggnader finns på den västra sidan. Där ligger bland annat slottet, domkyrkan och universitetsbiblioteket Carolina Rediviva.
Kontrasten mellan UKK och de äldre byggnaderna är avsiktlig och ger en särskild karaktär åt Uppsala. Slottet och domkyrkan representerar stadens långa historia, medan konserthuset uttrycker en modern kommunal satsning på kultur och offentliga möten. Samtidigt konkurrerar byggnaderna inte nödvändigtvis med varandra. UKK samspelar med den äldre stadsmiljön genom sitt läge, sin skala och sin tydliga roll som samlingspunkt.
Den speglande metallfasaden förändras beroende på väder, ljus och tid på dagen. På kvällen framträder huset på ett annat sätt än under dagsljus, när fasadens vinklar och reflektioner blir särskilt framträdande. För den som promenerar i området är byggnaden därför intressant även utan ett planerat evenemang. Den fungerar som ett visuellt nav vid torget och markerar övergången mellan centrala Uppsala och områdena öster om ån.
Från lång idé till verkligt konserthus
Tanken på ett konserthus för Uppsalaborna hade funnits i flera decennier innan UKK blev verklighet. Redan i mitten av 1960-talet presenterades ett förslag om ett nytt ”Musikens hus” i kvarteret Gerd vid Vaksala torg. Kommunfullmäktige röstade emellertid ned förslaget, och planerna kunde inte genomföras då.
År 1990 utlystes en arkitekttävling för ett nytt konserthus. Aros Arkitekter vann tävlingen, men projekteringen avbröts av kommunledningen redan 1993. Under de följande åren diskuterades andra möjligheter, bland annat att bygga om Nannaskolan till konserthus. Den lösningen avfärdades till slut, och 2002 anordnades ännu en arkitekttävling. Den här gången gick uppdraget till Henning Larsen Architects.
Den långa planeringshistorien visar att UKK inte uppstod som ett snabbt enskilt projekt. Byggnaden är resultatet av en återkommande diskussion om vilken plats musik, scenkonst, kongresser och större offentliga möten skulle ha i Uppsala. När huset invigdes 2007 hade staden därmed fått den märkesbyggnad som tidigare generationer hade försökt förverkliga.
För den som vill orientera sig inför ett besök är konserthuset uppsala ett naturligt namn att förknippa med fyra konkreta saker:
- Vaksala torg, där byggnaden ligger i centrala Uppsala.
- Åtta våningar och en höjd på 37 meter, vilket gör huset synligt på långt håll.
- Henning Larsen Architects och Johnny Svendborg, som står bakom den arkitektoniska utformningen.
- Den kristalliknande metallfasaden, som ger UKK dess särskilda uttryck.
Arkitektur som berättar om ett nytt Uppsala
UKK:s betydelse ligger inte enbart i att huset rymmer konserter och kongresser. Byggnaden berättar också om hur Uppsala ville formulera en modern identitet under 2000-talet. Den var den första större märkesbyggnaden som Uppsala kommun lät uppföra sedan stadshuset från 1960-talet. Därför fick konserthuset en särskild symbolisk roll redan från början.
Den kompakta, reflekterande formen skiljer sig från den traditionella stenarkitektur som många förknippar med Uppsala. I stället för att smälta in diskret gör UKK sig synligt. De sneda plattorna skapar ett varierat yttre, där fasaden aldrig upplevs helt plan eller statisk. Formen passar samtidigt byggnadens offentliga funktion: den signalerar att huset är öppet för stora arrangemang, samlingar och kulturella upplevelser.
Placeringen vid Vaksala torg är också viktig ur ett stadsplaneringsperspektiv. Genom att lägga konserthuset på den östra sidan av Fyrisån knöts en modern kulturinstitution till den äldre handels- och arbetarstaden. Det innebär att UKK inte placerades avskilt från stadslivet, utan i en miljö där människor redan rör sig till vardags. Torget och byggnaden förstärker på så sätt varandras betydelse.
Den som kommer till Uppsala för ett evenemang kan därför se UKK på flera nivåer. Det är en praktisk plats för musik och kongresser, ett arkitektoniskt landmärke och ett uttryck för en lång kommunal ambition. Byggnadens historia, material och läge gör den till en tydlig del av stadens moderna kulturarv.
Ett besök blir mest givande om man tar sig tid att lägga märke till helheten: torget framför huset, relationen till Fyrisån och de äldre landmärkena på andra sidan vattnet. På så sätt framträder UKK inte bara som ett konserthus, utan som en byggnad som binder samman Uppsalas historiska centrum med stadens fortsatta utveckling.